Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
molnfria himmel skall lugnet vända tillbaka i
ditt bröst. Hvarje fläkt bringar der hälsa,
hvarje dag lägger ett år till lefnaden.”
”Nej, Italien skall aldrig göra vnig bättre,”
svarade Louise, ”lWy det är ej min lott att få
se detta land. Till Schweitz har jag längtat;
dit är jag nu kommen. I Schweitz vill jag dö!
Unna mig denna välgerning och skänk en tår
på min graf, om mitt minne någonsin varit dig
kärt!
Lord CF ??n inträdde nu jemte Emma och
afbröt ett samtal, som varit långt nog för att
gifva en slutlig visshet åt Henrik, att kärlek till
honom var den enda och rätta orsåken till
Louises närvarande olyckliga tillstånd, och att
hjertals underkufvande af pligterna emot fadren
och mannen hade i grund förstört hennes
hälsa. Huru gerna skulle han icke i denna stund
hafva önskat sig kunna lida och uppoffras för
Louise! Lordens närvaro ökade ännu mer hans
smärta; denne var i hans ögon en
olycksbådande, hård och grym varelse, hvilken liksom med
kall blod släpade sitt offer till döden. Men då
Me Je
Lord C ==n straxt derefter i sitt uppförande
visade sin maka all den vänlighet och ömhet,
som man kunde vänta sig af en ung brinnande
älskare, och bemötte henne på ett sätt, som
lemnade ingenting öfrigt att önska, hejdade
Henrik sig i sitt omdöme om honom, och slutade
med att beklaga hans öde och vältra hela
skulden på sig sjelf. ”Det var jag,” tänkte han
inom sig, ”som alstrade första lågan hos
henne. Det var jag som tillät henne älska mig,
under förevändning af systerkärlek. Det var
jag som vågade att tala med henne om en
pas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
