- Project Runeberg -  Femton månader af en ung schweitzares lefnad ... åren 1830 och 1831 / Andra delen: Resa genom Belgien, Rheinländerna och Schweitz /
122

Author: Carl David Arfwedson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vudet, Hon hade till den högsta grad ansträngt
sina krafter, och denna spänning, hvarvid hon
ej på länge varit van, förorsakade en mattighet,
som nästan liknade en dödsslummer. Hufvudet
nedföll mot det flämtande bröstet, och de sista
orden till Emma yttrade bon så svagt och i en
så aftynande stämma, att de liknade
eolsharpans döende toner. Hennes händer voro iskalla
och vissnade; hennes kinder bleka och infallna.

Med fasa målad på sitt ansigte inträdde Lorden
ibland dem; det förskräckta tjenstfolket hade
redan i de yttre rummen underrättat honom,
att Mylady var nära döden. Hennes slummer,
Henriks tårfulla blick och Emmas bittra sorg
öfvertygade honom snart, att en gruflig stund
förestod, Vid Louises fötter låg Mackenzies
syster snyftande; invid hufvudet stod han sjelf,
lutande sig emot sängen, med ögonen fästade
på den slumrande, På den högra sidan satte
Lorden sig ned och tog sakta en af hennes
händer, liksom för att uppvärma den i sina egna.
Så sutto de länge orörlige, försänkte i en
obeskriflig smärta; natten var framskriden till sitt
slut och mörkret började att upplösa sig i en
Jjusnande halfdager, när Louise åter upplyftade
sitt hufvud. | SS

”Aren J ännu här, mine vänner?” började
hon i så låg stämma att den knappt var
hörbar. ”Tiden går fort för den slumrande; jag
tror att morgonen redan nalkas? . . . Öppna
gardinen, Henrik, så att jag ännu en gång får
se den sköna naturen” = ”

”Ja, skön är den i sanning;” fortfor hon
efter några minuters blickande utåt Gentver-sjön,
der en mängd båtar syntes, som styrde kosan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:05:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acd15man/2/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free