- Project Runeberg -  Min första Resa till Hufwudstaden /
7

(1828) [MARC] [MARC] Author: Carl David Arfwedson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Bror Skjöld af Lurifax

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en soffa utan gaflar, ofantligen illa stoppad, twenne
bord och en säng med gardiner, på hwilka de löjligaste
figurer woro wäfda. Wäggarne woro fullsatte med
taflor, hwilka woro följande: Napoleon och Diogenes,
målade af Sekter Ingenting och dedicerade till
wälädla och dygdälskande Fru Fisk von Gedda, —
widare en röd blomstrande Kupido, twenne wilda
skönheter, med utsatta namn, Carolina och Gustava,
samt slutligen en stor tafla föreställande Spinnhuset.
Man kan ej annat än beklaga mig, att bo på ett
sådant ställe; jag sjelf blef wid elakt humör, till
dess dörren öppnade sig, och en af förl. nattens
twenne nymfer, med samma purpur på kinderna, inträdde
med en kopp kaffé. Efter att hafwa förtärt detta,
började jag att tala några ord med den sköna, som,
i förbigående sagdt, war ganska språksam.
Konversationen, som blifwit allt lifligare, slutades med en
kyss, som jag hade äran gifwa henne, efter att i
största negligé hafwa sprungit ur sängen i hennes armar. —

Klädd i en ny swart drägt, putsad och
kammad, war jag ändtligen färdig sent omsider, att gå
ut och uppwakta de personer, till hwilka jag hade
rekommendation från min far. Alla menniskor wisste
hwar Hofrätten war, det war således ej swårt för
mig att få rätt på huset. Flera förstugor och rum
passerade jag innan någon menniska träffades,
slutligen syntes en karl med sina blå kläder, med
hatten på sned och en stursk mine. På min fråga, hwar
man skulle träffa Notarierne Okunnig och Kryprygg,
swarade han blott med ett förargligt skratt. — ”Äro
dessa personer här?” frågade jag ännu en gång
förargad.

”Hwad skulle då behagas?” yttrade den
fremmande, — ”kanske för att tigga en slant?” Mitt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 12 14:50:10 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acd1sthlm/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free