- Project Runeberg -  Min första Resa till Hufwudstaden /
11

(1828) [MARC] [MARC] Author: Carl David Arfwedson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

twenne personer före oss sutto wid ett bord. Baron
kände båda dessa Herrar, och började derföre genast
med dem en konversation, som utwecklade sig inom
få minuter i en allmän brorskål. Mina nya
bröder woro alla ganska förekommande och muntra, men
ibland alla utmärkte sig likwäl en af de twenne,
ännu för mig obekanta Herrarna, som efter en lång
och grann harang på sexton olika språk, tog sig
den friheten att bjuda mig på supé till sig samma
afton. Jag antog bjudningen, och de båda
fremmande bröderna aflägsnade sig. Min wän Lurifax
betalte härpå hela frukosten, och wi gingo arm i arm
ur källaren. När wi hunnit ut på gatan, kunde jag
ej afhålla mig från att fråga, hwem de twå
personerna woro, med hwilka jag så owäntadt blifwit bror.
Lurifax swarade genast, att de woro mycket
hederligt folk, den ene Fändrik wid något Regemente,
och hette Bengel, den andra sin fars son med
namnet Tölpius. Nöjd härmed för närwarande, brydde
jag mig ej om, att widare efterfråga dessa båda
personer, som jag om aftonen i alla fall bättre skulle
få lära känna. Mycket obekymrade och nöjde gino
wi derefter öfwer den så kallade Nya Bron (som i
förbigående sagdt nu är något för gammal för att
kallas ny) tittande och gapande på hwarenda kjortel,
som mötte oss. Isynnerhet utmärkte min wän sig i,
att för hwarje fruntimmer göra en slags front,
beskåda henne från topp till tå, och straxt derpå
kunna säga, om det war ”en wördnadswärd matrona
eller en liten mamsell,” hwilket uttryck lär wara
allmänt gängse i Stockholm ibland de unga
Herrarne, för att utmärka den dygdiga och den odygdiga.
Om någon blänkande skönhet med plymer och
blommor i hatten syntes på långt håll, ropade straxt min

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:08:23 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/acd1sthlm/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free