Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sta. Religionens stämma på Fäderneslandets språk
skall tystna i de kyrkor, der vi nu nedfalla och
dyrka Gud. Våra kojor, våra skansar, allt skall
jemnas med jorden, så att forntids-älskaren
förgäfves söker etter hvar de varit. Sådant är det öde,
som förestår Sveriges fordna koloni kanske
redan innan jorden blir etthundratjugu år äldre, än
den i dag är.” —
”Din lefnad har varit rik på händelser,” inföll
Måns Rambo, när Sven slutat, och gerna skulle
jag göra dig några frågor om saker, som förefalla
mig mörka.”
”Jag har slutat,” svarade Sven med en stadig
röst, som tydligt lät förstå hvad han menade.
”Dyster är likväl din spådom om dessa
trakter,” fortfor Rambo, ”säg mig Här
stannade han, lyssnande till en djup suck, som
undföll den döende. Solstrålarne, som inströmmade i
rummet genom de smala fönstergluggarne, nådde i
detta ögonblick det ställe, der sängen stod, och
genom en besynnerlig tillfällighet föllo de just då
på det åldriga hufvudet, som hvilade mot den ena
sänggafveln. Ljuset var mer än tillräckligt för att
visa Måns Rambo, att den suck han hört var
dödens, och att Sven i denna stund upphört att lefva.
Öfver det af åldern skrynklade ansigtet, hade den
blåhvita likfärgen spridt sig, och de redan förut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
