Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”En Quarteroon!” utropade Eduard och föll
förtviflad tillbaka i stolen.
”Ja, cen föraktad, förnedrad, fördömd
Quarteroon,” återtog Leontine, ”som likväl ännu har
heder nog, för att frälsa dig, innan det blir för sent.
Jag kan ej bli din maka, äfven om du ville fly
med mig till ett fträmmande land, der vi båda voro
okända, och der ingen fördom emot Quarterooner
är rådande, ty vår rang på jorden är så olika, och
ett giftermål, oss emellan, skulle endast vara en
förnedring, som jag ej skall tillåta. Mitt beslut är
således fattadt — sök ej att rubba det, ty det kan
ej förändras. I döden skall jag bli din; men från
denna min lefnads dag, Eduard, gör jag dig fri
från dina löften. I dag måste vi se hvarandra för
sista gången — här!”
”Återkalla detta beslut, återkalla det, om du
ännu äger en gnista af kärlek för mig" utropade
Eduard i en vild sorg. ”De äro föraktliga dessa
fördomar; jag sätter mig öfver dem, och så skall
äfven hvarje menniska göra, som har vänskap för
mig och aktning för milt lugn. Mot sådan kärlek,
som vår, har ingen lag, ingen fördom någon kraft.
Minnes du ej den odödlige skaldens +) ord:
”) Milton.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
