Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. kap. Hos Agnes Pasch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den fremmande herrn steg upp. Han gick några
slag öfver atelierens fint bonade golfzirater, och hans
utseende bytte i hast om.
»Hör mig, mademoiselle!» utbrast han, under det att
i ögat ett mörkt sken hastigt glänste upp, och likt en
blixt, sköt af åt ena sidan. »För att tala rätt
allvarsamt: jag kan ej närmare inlåta mig i förklaringar,
som icke böra hit. Jag önskar blifva porträtterad . .
och i halfprofil . . kan det ske? Det är nog!»
För att icke synas ohöflig, tillade han straxt derpå:
»Hvartill afbildningen skall vara, och hvad den har att
göra med en min vän eller hans
fruntimmersbekantskap . . månne det icke, förlåt mig, allt är saker, som
icke artisten, för att lyckas, behöfver känna?»
Mycket sant, svarade mademoiselle Pasch; var så
god och intag ställningen, herr kapten . . hm, kapten?
var det icke så? eller kanske också detta . . men det
är ganska sant, allt sådant angår icke min pensel. Se
så! nu är attityden förträfflig: teckningen skall snart
vara verkställd.
Det skedde. Arbetet gick för sig med allt möjligt
behag och till stor tillfredsställelse.
Den fremmande återkom dagen derpå, och så ännu
en dag. Porträttet var färdigt. Det togs, och betalades
frikostigt.
Löjtnant von Pahlen hade under tiden icke alls hörts
utaf.
Det var redan tisdag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
