- Project Runeberg -  Bidrag till femtio-åriga minnet af Döbeln och Björneborgarne i finska kriget 1808 och 1809 /
26

(1860) [MARC] Author: C. H. Asp With: Oskar Rancken, Gustaf Adolf Montgomery, Julius Mankell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

En ropade halt 1 den andra i svängt allt efter nödvän-*
digheten. Nu ser jag, att hög röst ej förgäfves fordras
af en militär. Slädar med blesserade möttes, kapten
Örn-stedt 55), som fått en Jiten kontusion i foten ibland dem.

55) Filip Ö., chef för lifkompaniet af Åbolänningarnes
rusthålisbataljon från Kallela i Masku, blef 2 dagar sednare i
Brahestad tagen till fånga samt dog under fångenskapen i Kaluga,
der bland ñera andra äfven hans på Sveaborg tagna systerson ^
löjtnanten, sedermera kammarrådet, Schaumap hölls fången.

I Brahestad togos ’ för öfrigt bland Åbolänningarne kapt.

frih. Rehbinder samt chefen för L.....kompani J. G. H.......

(son till en af hufvudmännen i Anjala förbundet) en till sitt
yttre prydlig man och en af sin tids största sprättar i Jandet.v
Sitt manskap skall han hafva behandlat såsom Konow beskyller
sin korporal göra, eller, för att taga ett högre föredöme, sasotn
O. Fieandt, då »han höll basen»; vid namn skall han ej heller
kännt sitt folk, utan döptes de för tillfället: »sinä pitkäjakku,
sinä isoneuä» o. dyl. För att karakterisera också en typ, om
än mindre vanlig bland denna tids finska offfcerare, må det
tillåtas oss, att anföra några från skilda trogna källor (mannens
personliga bekanta) hämtade anekdoter, och detta kan så mycket
mindre fortänkas oss, som vi, ehuru det i förevarande fall är
af ringa vigt, följt skaldens råd: »förtig hans ätt, nämn ej hans
•tam.» Då han engång i Åbo skulle köpa sig en ny hatt af
modernaste slag, bjöds honom en af bästa sort. Erfarande
priset, förklarade han, att .ett så billigt tak öfver hans välborna
jbufvud vore för simpelt, och frågade, om ej något noblare
funnes? »Ah, jo, det kunna vi väl åstadkomma,» blef svaret,
hvarpå handelsbetjenten aflägsnade sig och efter några
ögonblick återvände ¿ned samma hatt, pä hvilken han euligt
dåvarande mode hade i åtskilliga fasoner upplurfvat silkesfelben.
Vid åsynen häraf och efter inhämtande af det vida högre
priset förklarade vår Jijelte med förtjusning exemplaret
accommodera honom, också härigenom ådagaläggande sina på fädernet
ärfda österländskt aristokratiska sympathier. En chevaleresk
beundrare af skönheten fann han intet högre stäldt föremål än
sin syster, hvars toiletts handläggande var hans
älsklingssysselsättning på »M. hof,» såsom hans moders gods kallades,
kanhända derföre att det var en, tillfölje af ett knäfall från ett
högre hof emanerad nådeskänk, och hvarest det gick ganska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:07:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/achdobeln/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free