- Project Runeberg -  Bidrag till femtio-åriga minnet af Döbeln och Björneborgarne i finska kriget 1808 och 1809 /
69

(1860) [MARC] Author: C. H. Asp With: Oskar Rancken, Gustaf Adolf Montgomery, Julius Mankell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tilltagsenhet och på skärböndernas skälbössor. Krut,
säger han, kunna de sjelfva tillverka 115). Man rådde
försigtigtvis allmogen att vänta, till armén närmar sig.

— Kyssarna åro mycket vaksamma. Medan de ännu
voro i Brahestad, utskickades en tiggarekäring, åt
hvilken man lemnat muntliga underrättelser att medföra;
men hon fick icke passera. Den nu anlände bonden
visiterades vid en bro af ryssarna, som afklädde honom
till skjortan, för det han gick hitåt, ehuru inom ryska
vakterna. Tänk hyad han svettats, när man undersökte
mellan halslinningen och halsen, emedan han hade
bref-ven i halsduken, hvilken det ej föll ryssarna in att
uppveckla! Han, eller en annan bonde i samma ärende, gick
förbi rysaarnas fältvakt genom skogen, och hade nyttjat
den försigtighet,’ att, för hvarje gång han såg eller hörde .
någon menniska, kasta brefpacken i skogen, tnen han
återvände sedan tyst och tog upp den.

Den IT. De i går ankomna brefven innehålla de
första underrättelser, vi haft ifrån det inre landet. Det
berättas, att vännerna stundom skola bära sig nog hårdt
It, att ingen inom landet känner den yttre ställningen
till andra magter, att inga underrättelser ankommit från
oss, från Stockholm eller andra orter. — Skulle jag kunna

115) De svenska bönderna vid kusten äro snälla jägare.
Vigtigaste amnet vid krutberedning, -— salpeter, fanns ymnigt,
ty dess tillverkning i dessa trakter hade svenska regeringen
mycket uppmuntrat; den hade derför inrättat eget sjuderi med egna
dervid anställda tjenstemän, cch ännu ett decennium efter
Finlands förening med Ryssland fortfor salpeterberedningen att vara
en af de mest vinstgifvande binäringar för södra Österbottens
allmoge, tills i Sverige mot import deraf utfärdadt förbud,
såsom skydd för inhemsk produktion, 1817 pjorde slut på den
fördelaktiga exporten deraf till Sverige. Anda till sagde tid
betaltes salpetern i Wasa med 7 rdr 1$. T. o. ra. ännu, ehuru
allmogen blifvit efter sin tid med afseende å
tillverkningsrae-thoden samt de rika lagren af Chile-salpeter vunnit afsättning
äfven till vårt land, qvarstår beredningen i niindre skala,
förnämligast uppburen af det sedn&re och just såsom ersättning,
för den salpeter-tillverkande österbottniska allmogen på
1820-talet inrättade, hittills enda och monopoliserade krutbruket i
landet; Östermyra vid Seinäjoki i ilmola.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:07:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/achdobeln/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free