Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den 7, Legat stilla. Hört nyheter från hemorten
genom sergeant Sahlström, som kommit med reserven.
Den 8. Rest med Wassbom 201) K mil tillbaka åt
Kauhava till Cumenii qvarter, lagt mig att hvila till
natten samt insomnat. Gadds dräng kom springande
från landsvägen: »upp, upp! ryssen kommer; trossen
retirerar allt hvad den för lifvet kan; Gadd gör
detsamma. Skynda er, farväl!» — Han sprang brådstört
ut ifrån dörren. Förlägen, — att midt i natten bland
fremmande menniskor, som blott ville berga sitt, skaffa
häst för att resa £ mil tillbaka till mitt qvarter, der mina
små-effekter lågo huller om buller, lemnade i ett ostängdt
loft, hästen ute, jag. visste ej hvar, och kanske slutligen
ryssen redan i samma by, — gick jag att bedja värden
taga hem Cumenii häst för att med den resa till mitt.
»Gå nu fort, bästa gubbe!» — »Det kan ej gå så fort;
hästen är släppt i en vidlöftig, skog växt hage, och mörkt
och töcknigt är det.» — Likväl fanns hästen snart och
jag åkte som jehu till mitt qvarter. Min häst var
hemtagen och fast bunden. Ingen menniska syntes. Jag
packade i hast in mina saker, lyssnade, om det skulle
201) E. o. betaljonspred. vid Björaeborgs reg., död som
kyrkoherde i Tavastehus, hade kommit till armén, lika färdig
att kämpa med köttets som andans vapen. Han var en
öfver-dådig glad sälle, som friskt besökte marknaderna, en viss tids
så att saga folkfester. Man omtalar, att uågon gång under
kriget W. begifvit sig ut att fiska och föranledd att intaga en
krånglig positur i båten, upptäckts af postande ryssar, hvilka
ansågo detta för en emot dem riktad försmädelse samt började
skjuta efter W. Denne lät sig ej bekomma, bibehöll
ställningen, i det han lät roddaren skyndsamt arbeta båten undan. En
dylik geste tillskrifves ock af traditionen Spoof vid
expeditionen mot ryssarna i Tammerfors, och af Hamp. Mörner i hans
»Minnen» en soldat vid Kalajoki). Såsom kyrkoherde säges W.
kommit i delo med dåvarande generalguvernören, den rättrådigt
välmenande, stränge grefve Zakrewskij (f 1859), som, ovan
ännu vid de finska förhållandena, derföre ofta föreföll inhuman.
Vid ett besök i den kyrka, som W. förestod, frågade Z. efter
kyrksilfret eller annan kyrkans egendom, som W. ansåg bättre
förvarad på prestgården, och fordrade dess förvaring i kyrkan.
Detta bestridde W. ifrigt och behöll segern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
