- Project Runeberg -  Bidrag till femtio-åriga minnet af Döbeln och Björneborgarne i finska kriget 1808 och 1809 /
156

(1860) [MARC] Author: C. H. Asp With: Oskar Rancken, Gustaf Adolf Montgomery, Julius Mankell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

grafsten med en af honom sjelf föreslagen latinsk
inskrift 276).

Renen heter på finska peura, då den är eller varit
vild; men poro, då den är hemma buren. Hirvas
kallades i Lumijoki hannen, och poro honan. Kring
Brahe-stad finnas byar, uppnämnda deraf, t. ex. Hirvaskari,
Hirvasniemi o. s. v. Den vilda renen är ansenligt större
än den tama. I dag, d. 20 December, hemtades från
Kengis marknad till Torneå stad tre lefvande renar, af
hvilka en fällt hornen under resan och var skallig, men
derigenom vackrare till utseendet än de andra med deras
oformliga buskar på hufvudet. Honan har inga horn.
När renen springer, flämtar den häftigt och bröstet
arbetar otroligt, munnen står öppen som på en springande
hund. I dag körde egaren med sin ren öfver en stor
hafsbåt, utan minsta hinder i farten. Ähkian, i hvilken
den åkande sitter, ser ut ungefärligen som en liten båt
eller haapio med täckt framstam, ocn haren mede liksom
köl af nära ett qvarters bredd och en tums höjd under
sjg. Man bindes fast i akkian, då man skall åka deri.
Ännu har jag ej åkt i en sådan, men skall söka att få

föra det. På dag kommo renarna ned från Kengis
it (17 mil).

Jag hördé att i staden fanns en lappflicka, och lät
kalla henne. Den lilla taskern kom. Hon var brunett,
något bred i ansigtet, med vackra bruna ögon, och ej
obehagligt tycke. Hon bar en mössa, liknande en
sockertopp, men nött. För öfrigt var hon klädd efter
stadens sätt, med guldörhängen o. s. v., talade svenska,
som det varit hennes modersmål, var munter och
skalk-aktig, sade sig aldrig varit i Lappmarken, icke kunna
lappska o. s. v. När allt gick omkring, lärde hon oss
lappska ord, en del liknande de finska, t. ex. niejta
betydande detsamma som netto, flicka. Samot\?) — lapp,
Sama{?) = lappmark. Det var svårt att tydligt urskilja

273) I koret, på norra sidan om altaret, hänger ett
gammalt porträtt af Messenius måladt i olja. Straxt nedanför
kyrkan vid elfvens utlopp, men ofvanom färjstället är den s. k,
slottsholmen med obetydliga ruiner (några grushögar och
källare) af Messenii sista fängelse.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:07:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/achdobeln/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free