- Project Runeberg -  Bidrag till femtio-åriga minnet af Döbeln och Björneborgarne i finska kriget 1808 och 1809 /
162

(1860) [MARC] Author: C. H. Asp With: Oskar Rancken, Gustaf Adolf Montgomery, Julius Mankell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hon öfverlade, om de skulle gömma något för ryssen.
Hon besfcref för mig, huru norrländska tunnbröd bakas,
huru boskapen utfodras med mossa, m. m. Vore jag
der ännu, så skulle jag allt fortfarande tala med henne.
Det är stor skada för henne och för den manliga
ungdomen, att hon är bland de blomster, som bortdö okända
i öknen, utan ans och beundran! Naturen berättigar
henne till allt. Slumpen beröfvar henne allt — i detta
afseende. Måtte • ingen niding ohelga henne! ty hon
känner värdet af qvinnans högsta dygd. Jag gaf henne
en varning och reste 28 3). En fjerdedels mil från

283) Denna vackra episod om en bondflicka under kriget
i Sverige har synts utg. såsom ett motstycke till den i grefve
Björnstjernas anteckningar upptagna om en annan vid samma
tid i Finland. Denna, värdig eu skald, förmäler, att, då B.
under Paléns öfverbefäh utagerade striden vid Westankärr
egendom i nordvestra delen af Kimito-ön, hade efter landstigningen
före affaren allmoge hastat truppen till möte för att välkomna
den. B. säger: »jag minnes ännu hurusom en stor och vacker
bondflicka sprang framför alla de öfriga, grep min hand och
kysste den, utropaude: Ack, se svenskar; Gud välsigne dem!
Vi skola då slippa att blifva ryssar». Deras underrättelser om
slaget vid Sandö hade varit, nedslående, men bondflickan
upplyste om, att grefve Buxhöwden och hans stab firade sin seger
med ett ståtligt kalas på Westankärr. Détta gaf anledning till
det med all sannolikhet om lycklig Utgång företagna försöket artt
fånga ryske öfverhefälhafvaren, men hvilket misslyckades. Bedan
BjÖrnstjerna redogjort for det afslagna anfallet och reträtten till
stranden, säger han vidare om den dag, han nämner den
harm-ligaste i sin lefnad: »inskeppningen började genast. Nu hade
böndernas bistånd varit af största nytta; men dlla voro
försvunne, endast min raska flicka var qvar — ehuru död. Blék
och blodig låg hon der. En fiendtlig kula hade krossat
hennes bröst. Stackars barn! Hennes önskan gick likväl i
fullbordan, hon slapp att blifva ryska*. — Intagen af denna bild,
rörande isynnerhet om den vore sann, och i hopp attlcifnna
uppdaga flera detaljer så väl om Kimito- som om Kalix-flickan,
hvilka, öfverensstämmande med de omtalta ädla dragen, leunde
bidraga till att framhålla totalbilder af p§ en gång till det inre
och yttre skona karakterer inom det.kön, vid hvars patriotiska
uppförande man i denna kritiska tid^ velat *Bse firågoiL, ehuru

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:07:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/achdobeln/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free