- Project Runeberg -  Bidrag till femtio-åriga minnet af Döbeln och Björneborgarne i finska kriget 1808 och 1809 /
173

(1860) [MARC] Author: C. H. Asp With: Oskar Rancken, Gustaf Adolf Montgomery, Julius Mankell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

många fiender de kunde. På goda skäl har detta
blifvit afbojdt af generalitetet — och på sina hemliga
utskickades blotta ord ha bönderna antagit det kloka rådet,
att tillsvidare ha tålamod och afbida bättre tillfälle.

Sedan finska armén fått inse oriktigheten af den
åtminstone till Yppäri-affären och Löwenhjelms
tillfångatagande högst san nolika förmodan, att den vore ämnat
att norr om Bottniska viken föras till Sverige, har
munterheten och tapperheten återkommit att lifva trupperna*
Man har blifvit nöjd med sitt tillstånd. — Någon enda
vekling af befälet förbannar allt af den oreak, att han
icke kan ega alla sina vanliga beqvämligheter. Också
ha somliga lemnat sig efter för att bli tagna.

Sedan vi kommo till Pattijoki, angrepo frossfebrar
och styng en del af armén; den förra sjukdomen
isynnerhet alla dem, som förlidet år gjort pommerska
kampanjen. I slutet af Maj var de sjukas antal öfver
1,000 man.

En rysk officer frågade i artiga ordalag en
landt-flicka af bättre uppfostran i Kalajoki: »hvad folket tyckte
om ryska kejsaren, som nu hade blifvit landets herre»? —
Plickan svarade, att det var mycket för tidigt att fälla
något omdöme om kejsaren; men att ingen kunde annat än
hata ryssarnas plundringar och våldsamheter i enskildas
hus — Detta försigtiga, men tillika frimodiga svar gjorde
officeraren brydd, så att han endast genmälte, att det ålåg
en hvar att hålla sig stilla och ej bry sig om resten.

Kapellanen Borg i Ylivieska af Lohteä socken hade
afrådt bönderna från att enligt ryssarnas lysning gifva
hästar till deras transportskjute. Detta hade
länsmannen berättat för ryssarna, hvilka spanat efter kapellanen,
en gammal gråhårsman, för att gripa honom. Hans
sjuttonåriga dotter 288) hade gömt honom på en vind,
medan de sökande ryssarna voro på bostället. Men
under det officerarne voro i rummen, begynte gubben, som
var lungsigtig, att hosta på vinden. Så snart flickan
hörde det sprang hon upp från sin plats med munter

288) Utg. bar hört uppgifvas, att denna dotter vore den
ännu lef vande en kan efter sista hospitalsläkaren på Korpholms
dårhus d:r J. G. Staudinger, Beata Helena, då icke 17, utan
20 &r gammal.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:07:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/achdobeln/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free