Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Barndomen. Skoltiden. Börjande författarskap. Giftermål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
liksom hon själf, kände att hennes öde skulle komma
i goda händer och en lyckligare lott beredas henne
än i det nu fördystrade hemmet. Förlofningstiden
var dock ej utan oro. Särskildt erfor hon behofvet
att betinga sig och erhöll löfte om frihet att ägna
sig åt författarskapet, hvilket hon allt mer kände
som sin kallelse. Hennes känsla af att fästmannen
med ledsnad såg hennes håg för diktningen
verkade emellertid så starkt på henne, att hon
under den två-åriga förlofningstiden »höll tillbaka
nästan hvarje yttring af skrifklåda», och däraf
fick han hopp om dess fullkomliga botande. Bland
A. Ch. Lefflers otryckta skizzer finnes emellertid
från denna tid en mycket egendomlig, tecknad som
den är af en tjuguettårig flickas penna. Den
skildrar en ungkarls intryck af några gifta vänners
olika äktenskapliga öden, och slutar på följande sätt:
»— — — Fäst ej vid ditt val vikt vid att
din hustru är i stånd till häftiga och lidelsefulla
känslor. Den lugna kärleken, som växer med åren,
om den understödjes af aktning, och tillit, må nu
synas dig föga lockande, om du har ett ungdomligt
sinne. Men lifvet har ej något fullkomligt
att bjuda på och du må därför taga det bästa, som
finnes att tillgå. Må vara att du ej tycker om att
ibland behöfva skiljas från din hustru för att ej
kärleken skall svalna; men lifvet är sådant, min
vän, och i alla händelser tycker väl du som jag,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
