Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Dramatiskt författarskap. Estetiska åsikter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mycket mer betydande förtjänster; både dialogen
och handlingen hafva en enkelhet, koncentration
och naturlighet, som man då ännu var ovan vid
från scenen. Men bådas framgång berodde framför
allt på att personligt lif där fått uttryck, att
det var något äkta i dessa båda skådespel; att de
ansatser till personlighetens frigörelse, till en från
konventionalismen obunden lifsförelse, hvilka ge
dessa kvinnogestalter blodets pulserande värme, voro
omedelbara uttryck af diktarinnans egen erfarenhet.
Det var dock knappt någon, ens inom den
ytterst trånga krets där hennes författarskap var
kändt, som visste att hon med dessa dikter kastat
de första blickarne in i sin egen själ, att hon
halfmedvetet börjat ana sin egen personlighets kraf.
Antagandet att A. Ch. Lefflers utveckling blef starkt
påverkad af Dukkehjemmet är ett ofta hördt
misstag. Alla hennes nämda dramer voro skrifna före
Dukkehjemmet (ehuru Elfvan uppfördes senare) och
den likhet man funnit beror helt enkelt på den
inre likheten i A. Ch. Lefflers egna
utvecklingskamp med den, Ibsen låter en del af sina
kvinnotyper genomgå. Ibsen blef för henne, som för många
andra kvinnor, icke väckelsen men stödet under
deras sträfvan efter personlighet.
Så långt ifrån att Dukkehjemmet medförde
någon plötslig revolution i A. Ch. Lefflers syn på
männen eller äktenskapet, talade hon tvärtom med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
