Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Litterär debut. Ur lifvet I och II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att i denna riktning fullfölja sin djärfva tanke.
Ehuru hon sålunda, som hon yttrade, syndat mot
sitt konstnärssamvete för konventionalismens skull,
blef det i alla fall oro i lägret när andra delen Ur
lifvet (1883) utkom. Man skriade om tendens inför
den mest lidelsefritt objektiva skildringen I krig med
samhället, om skandal inför den snillrikaste, Aurore
Bunge. I den förstnämda novellen fördömde hon ju
ej en hustru, som gick från man och barn; att
Arla blef olycklig var ej nog — en objektiv
lifsbild i så ömtåliga ämnen kunde man ej begripa,
och det osedliga syftet i Aurore Bunge var blott
allt för påtagligt!
Författarinnan led under missuppfattningen, men
lät ej skrämma sig. Tvärtom skref hon (juni 1883):
»Svårt kan det väl vara att bära — isynnerhet
för ’en svag kvinna’ — att veta sig af en stor
mängd aktningsvärdt folk blifva ansedd som en
irrlärighetens och osedlighetens apostel — men har
man blott några vänner, som stödja en mot det
värsta, det enda verkligt förkrossande af alla
angrepp, det inre tviflet — så går det nog.»
Hon var medveten äfven om klandrets uppgift
i en konstnärs utveckling, den att hålla honom
vaken, och hon hyste stor fruktan att, genom ett
allt för stort bifall, småningom glida in i frestelsen
att sammanblanda det berättigade behofvet af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
