Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Sällskapslif. Vänskap med Sonja Kovalevsky.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
värdfolkets älskvärdhet, strax hemma i de med en
blandning af borgerlig soliditet och artistisk
oregelbundenhet ordnade rummen, och värdinnan
förstod att ge samkvämen prägeln af sitt eget väsen,
där världsdamens lugna säkerhet osökt enades med
en flicklik glädtighet och konstnärlig otvungenhet.
Hon lät aldrig någon känna sig utanför den krets,
som, utan allt hennes eget bemödande, vanligen
fick henne själf till medelpunkt, ej emedan hon
talade mest, men emedan hon lyssnade bäst, med
det genuina, lefvande intresse på hvilket ingen tar
miste, den sympatiskt uppmuntrande ifver, med
hvilken hon alltid kom andras känslor eller
sträfvanden till mötes, äfven under de år, då hennes
personliga lif blef som mest upprördt.
Särskildt älskvärd var den vänlighet med hvilken
hon kom sina vittra kamrater till mötes. Det var
t. ex. hon, som närmade sig Alfhild Agrell och
Viktoria Benedictsson, och när den enas dramerr
den andras noveller stundom upphöjdes på hennes
bekostnad, talade hon med hjärtlighet om deras
framgång. »Inom litteraturen», yttrade hon en
gång, »gäller lyckligtvis ej konkurrensens lag. Ju
mer godt, en hvar där producerar, ju mer plats
bereder man för ett annat och bättre.» Lika fri
från afund som intriger, vare sig för egen del
eller mot andra, lika fri var hon från härsklystnad
och misstrogenhet. I sin redbara rättframhet kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
