Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Resor. Socialt författarskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
absoluta sanningen, i såväl sociala som religiösa frågor,
ingenstädes stod att finna. Bedan länge hade hon
haft klart för sig, att ingen tänkande är blind
anhängare af någon slags kyrkligt eller annat
samfund; hon fann sig nu kommen därhän att kunna
umbära hvarje slags mysticism, och blef allt mer
tilltalad af evolutionismen som världsförklaring och
af altruismen, motvägd genom den berättigade
egoismen, som lefnadsregel.
Med Paris gjorde hon denna gång endast en
turistmässig bekantskap; därför fick hon af Paris
icke några intryck, i djup jämförliga med dem
vistelsen i England medfört. Under själfva resan
skildrade hon sina iakttagelser, bland annat från
»det modärna London», i bref till Stockholms
Dagblad och efter hemkomsten fortsatte hon att åt
olika håll meddela sina intryck. Sålunda gjorde
hon den nu så mycket omtalade Annie Besant först
bekant för den svenska allmänheten (genom en essay
i den af Gustaf Geijerstam utgifna Revy för 1885);
äfven var det hon, som i det 1885 bildade kvinliga
Idun höll det första föredraget, en skildring af den
engelska dräktreformrörelsen, hvilken härigenom
också hos oss kom i gång. Från denna tid
började A. Ch. Leffler själf tillämpa reformidéerna i
sin, redan förut eleganta och färgrika, men nu
också originella toilett; icke ens denna privatsak
fick hon emellertid ha i fred för offentlig kritik!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
