Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Resor. Socialt författarskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I julkalendrar och andra publikationer gaf hon
ett uttryck åt sina tankar öfver det sociala
problemet, som allt jämt sysselsatte henne. Sålunda
framstälde hon (i skizzerna Jämlikhet, Londons dockor,
Fattigdom och välgörenhet o. a.) frågan om den lag är
orubblig, hvilken nu tyckes bjuda, att arbetaren
skall svälta, medan födoämnen skämmas i
magasinen; att han skall gå barfota, medan massor af
skodon äro osålda; att han skall bo i en usel kåk
eller vandra husvill, medan stora våningar stå
outhyrda och prydliga hem danas genom hans arbete?
Slutligen tager sig hennes intresse för den sociala
frågan ett dikteriskt uttryck i dramat Hur man gör
godt, hvilket hon redan börjat före sin utländska
resa.
Hennes intryck från fattigmanshem, i hvilka
hon var väl hemmastadd, och från
välgörenhetsbazarer i Stockholm, där hon var mindre
hemmastadd, var det verklighetsstoff hon ägde. För öfrigt
voro gestalter och konflikter danade med hänsyn
till syftet: att uttala en protest mot samhällets
missförhållanden. Dramat blef härigenom den första,
utpräglade tendensdikt författarinnan skrifvit, i fall
man nämligen ger ordet tendensdikt dess riktiga
betydelse, den af en dikt, där författarens afsikt
att uttala någon viss idé, icke hans fantasi eller
verklighetsiakttagelse, varit det afgörande för
diktens tillkomst. Känd var visserligen harmen mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
