Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Kvinlighet och erotik. Kvinnosaken. Äktenskapsfrågan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men såväl hon som Ernst Ahlgren, Sonja
Kovalevsky och andra deras jämnåriga, skilde småningom
allt mer sin sympati från kvinnosakskvinnornas
sträfvan, emedan den syntes dem urarta från en
frigörelse till ett tvång för den kvinliga
personligheten. A. Ch. Leffler hade (i Sanna Kvinnor)
skildrat huru det gamla kvinnoidealets, den kvinliga
svaghetens representant, hindrar den nya tidens
kvinna, Berta, att erhålla en personlig lycka. Ty
den ofta hörda tolkningen, att det är af manhat,
som Berta icke svarar ja till sin friare, hvilar på
en alldeles godtycklig konstruktion. Det är
styrkan, hvilken här, som otaliga gånger förr, får lida
och umbära för svaghetens skull. Men under
kampen händer det att styrkan hårdnar och att
frihetsvännerna i sin ordning bli förtryckare. Detta har
inträffat med emancipationens målsmän. De ha ej
insett, att kvinnans frigörelse från lagens och
sedens tvång var ett medel, icke ett mål; de ha
glömt att målet var verklig frihet för de olika
kvinliga personligheterna att gå sina olika vägar,
att följa hvar sin individualitets säregna kallelse
och att sålunda genom sina olika krafter tillföra
utvecklingsarbetet ökad rikedom. Och det var denna
slags frigörelse, som A. Ch. Leffler hade drömt,
hade diktat om.
Man kräfde nu tvärtom, som hon uttryckte sig,
att alla kvinnosakskvinnor »skulle uppträda i flock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
