Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 10. Kvinlighet och erotik. Kvinnosaken. Äktenskapsfrågan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fåtalet, medelklassens kvinnor, men hon kände, att
det icke får någon mera omfattande och omdanande
betydelse förr än det sträckt sig till de mäst
förtryckta kvinnorna, de, som utgöra flertalet, de
kroppsarbetande kvinnorna.[1] (Se t. ex. Hur man
gör godt.)
För den ena som den andra klassen af kvinnor
insåg hon, att äktenskapsfrågan var den afgörande
synpunkten, och det var ur denna synpunkt hon i
Sommarsagan, som jag nyss påvisat, såg den
modärna, kvinliga personlighetens utveckling.
Om hon hyst några illusioner med afseende å
kvinnosakskvinnornas förmåga att förstå bokens
allvarliga mening, så blefvo dessa illusioner snart
skingrade. Hon utbrister sålunda (aug. 1886):[2]
[1] Den sociala frågan upptog vid denna tid ej A. Ch.
Leffler på samma sätt som förut. Men under de följande åren, då
hon af testatorn gjorts till medlem i styrelsen för den fond,
(till främjande af sociala och nationalekonomiska frågors
utredning) åt hvilken hennes 1886 aflidne vän, Viktor Loren,
testamenterat sin förmögenhet, egnade hon åt denna sin uppgift ett,
äfven under hennes nya förhållanden, oförminskadt intresse. Och
detta intresse berodde ej blott på hennes löfte till vännen, utan
på vissheten, att den sociala frågan är mänsklighetens nuvarande
lifsfråga.
[2] Utom de på sid. 6, 61 och 102 anförda citaten ur min
brefväxling med A. Ch. Leffler, äro alla brefutdrag (där ej
annorlunda uppgifves) fr. o. m. sid. 23 t. o. m. sid. 106 hämtade
ur hennes bref till brodern, professor Mittag-Leffler. Från och
med detta bref åter äro alla utdrag (där ej annorlunda uppgif
ves) hämtade ur min egen brefväxling med författarinnan.
Med afseende å brefvens ortografi. började A. Cli. Leffler
från 1875 tillämpa nystafningen, men, som hon själf säger, utan
säkerhet eller konsekvens: lion är i detta afseende ibland
ytterst radikal, ibland moderat, i brefven aldrig följdriktig. För
att sålunda undvika en onödig oreda har i alla brefven den, i
denna bok för öfrigt tillämpade, stafningen blifvit följd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 01:07:13 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/achleffler/0123.html
