Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. A. Ch. Leffler i biografien öfver Sonja Kovalevsky.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en annan period, världslifvet eller vänskapen eller
kärleken var: den eggelse, genom hvilken hon kände
sig lefva. Slaven behöfver i hvarje moment
energiskt, lidelsefullt förnimma sin egen tillvaro, just
emedan han vet, att i hvarje moment på honom
lurar den andliga döden — den tendens till
nirvana, till dådlös melankoli, till viljelöst stillastående,
som fått sitt fullaste, dikteriska uttryck i
Oblomowtypen — som för slaven, halfösterlänning som han
är, utgör en ständig möjlighet. Och i detta sitt
behof af intensitet blir han hejdlös och hänsynslös;
endast i denna mening var det, som Sonja inga
medel skydde för att nå sina mål. Slaven är
ytterlig, vare sig det är vetenskapen eller religionen,
njutningen eller askesen, nihilismen eller
världslifvet, kärleken eller försakelsen, som han kastar sig
på för att känna tillvaron intensivt, detta, hvilket
är det djupaste krafvet i hans varelse.
Hela den genuint ryska sidan af Sonjas väsen
var så olik A. Ch. Lefflers som möjligt. Hon var
lika måttfull och böjlig, efter förhållandena lika
modifierbar, som Sonja i lifsfrågor var intensiv. A.
Ch. Leffler hade germanens långsamhet, Sonja
slavens våldsamma impulsivitet i beslut; A. Ch.
Leffler hade den hennes ras tillhörande uthålligheten;
Sonja ryssens plötsliga, omotiverade öfvergångar och
växlingar från ett själstillstånd till ett annat, från
ytterlig munterhet till djupaste melankoli, vildaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
