Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. A. Ch. Leffler i biografien öfver Sonja Kovalevsky.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gälde och som medgifvit alla att få del af hans
yttranden.
Han säg ej i Sonja det i sig själf
koncentrerade geniet, hvilket som kvinna »ville äga icke
ägas». Hon delade, enligt honom, öde med
mångfaldiga, icke genialiska kvinnor, ett öde, hvars
orsaker i hvarje särskildt fall må vara olika och dolda
i naturens hemlighetsfulla djup, men som, utifrån
sedt, är enkelt och alldagligt.
Mannen i fråga hade upprepade gånger,
drifven af sympati och vänskap, men icke af kärlek,
bedt Sonja bli sin hustru. Han hade aldrig
bedragit henne eller sig själf rörande arten af sin
känsla, ej heller blifvit sårad af hennes afslag, då
han insåg, att en utvecklad kvinlig personlighet,
minst en så stor och rik som Sonja Kovalevskys,
ej nöjer sig med att få endels, där hon ger helt.
leke heller misskände han småsint den känsla,
han ej delade, utan talade om Sonjas hängifvenhet
som den största, han mött i sitt lif. Lika litet
misstydde han arten af de lidanden, hvilka hans
uppriktighet vållade henne. Tvärtom ökades
ständigt hans djupa beundran, aktning och sympati,
allt under det han erkände betydelsen af det skäl,
på hvilket hon grundade sitt afslag. Viss om att
ge och få lycka i en ömsesidig kärlek, skulle hon
för dennas kraf offrat allt, också sin vetenskap,
om så hade fordrats, men han fordrade aldrig detta;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
