Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra akten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elfvan.
O, Saima, jag trodde alltid, att ni höll af mig
— för min fars skull, åtminstone! Aldrig, aldrig
kunde jag tro, att ni ville göra mig olycklig.
Grefvinnan.
Jag vill inte göra dig olycklig, mitt barn. Jag
skulle tvärtom vilja rädda dig, om jag kunde.
Elfvan.
Rädda mig?
Grefvinnan.
Ja, rädda dig från att gå under i ett olyckligt
äktenskap — som jag. Ty sådant utvecklar oss inte
till det goda, tro mig.
Elfvan.
Och måste man då nödvändigt blifva bitter och
olycklig, därför att man inte kan nå lifvets högsta
säll-het? Fins det då ingen räddning — i resignationen —
i pligtkänslan — i gudsfruktan?
Grefvinnan (mi kl t).
Du kan ju försöka. (Betjänten visar sig i dörren.)
Nu är släden framme. God natt! Och lycka till!
( Vänder sig bort och sätter sig i gungstolen. Elfvan
går ut genom fonden.)
Baronen (kommer lifligt in från
höger).
Nå, livar är din väninna? Borgmästaren reste
ju ensam?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
