Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kampen för lyckan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karl.
För mycket?
MARTA (går ifrän honom).
Jag vill inte höra något, som ni inte kann säga
högt — jag går aldrig bakom ryggen på pappa.
(Går till fadern ock gömmer sitt ansigte mot hans bröst).
Stenson.
Nå — hur är det?
Marta (viskande).
Jag tror visst, att han har friat, pappa.
Stenson.
Nå, det gläder mig. Du får en duktig man —
en som kann göra karriär i värden, när han bara
väkser ifrån lite sentimentalitet — ock du — (han
räcker handen åt Karl) — du får en riktigt huslig ock
naturlig flicka utan alla konster.
(De gå ock omfamna modern).
Fru Thorell.
Ja, måtte det vara skett i en lycklig stund, kära
barn. Men att du kunde glömma Ernst så fort!
Karl.
Det var ju en ren barnslighet. Marta kände inte
sitt eget- järta. (Smeker henne.) Hon är inte så
försigkommen hon, som sina skolkamrater. Hon är ännu
så omedveten, att det är en riktig vila bara att se
på hennes oskyldiga, lilla ansigte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
