Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kampen för lyckan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jakob — ja, jag försäkrar dig, jag är värkligen
förundrad, när han alltid räcker armarna mot mig ock
inte mot någon annan.
Hjalmar.
Allt detta har du gått ock burit på — ock ingen
ting sagt!
Atice.
Skulle jag kanske också tigga om den kärlek,
man undandrog mig.
Hjalmar.
Men egäntligen — jag har ju alltid vetat, att du
inte älskade mig — det är naturligtvis detta, som
aflägsnat mig.
Alice.
Men jag har inte varit likgiltig mot dig,
Hjalmar — tro inte det, jag har alltid hållit af dig. Ock
jag har så innerligt, så innerligt önskat, att du skulle
bry dig om mig en smula. Jag begär inte så
mycket — bara litet — bara så mycket, att inte något
annat alltid står emellan ock är närmare — bara det
har jag längtat efter i hela mitt lif — att vara den
första hos en annan människa.
Hjalmar.
Du är den första — den enda för mig nu, Alice.
Alice.
Ja, låt mig vara det! (Han har satt sig i en
länstol, hon lägger sig pä knä bredvid honom.) Vi har ju så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
