Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kampen för lyckan. Hur det kunde varit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karl.
Hur jag kommit — efter en sådan nattl Det
förfärliga ögonblicket, då du stod vid Hjalmars arm
ock såg på —
Alice.
Ja, det var ett förfärligt ögonblick. Att stå
ensam ock hatad bland alla dessa kända ansikten —
ock så känna, att min tro på dig sviktade.
Karl.
Ock att den hade skäl att svikta — ty det var
sant, jag tänkte bara på mina egna inträssen — det
kände jag själf i den stunden, då jag stod där med
vapen i hand mot dessa, som kämpade för sitt bröd.
Alice.
Ja, det var som om din revt)lver varit riktad mot
allt det jag älskat högst i lifvet —
Karl.
Låt oss glömma det, min älskade! Min natur
kann jag inte omskapa — men därför lemnar jag ju
allt åt dig —
Alice.
Men inte så, att jag blir ensam, Karl! Inte så,
att var ock en arbetar på sitt. Jag som bara drömt
om att vi skulle arbeta tillsammans.
Karl.
Det ska vi ju också, när du vet, att alla mina
uppfinningar bara kommer din nya assosiation till godo.
— (Lågt.) Ock vi behåller vårt gafvelrum!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
