- Project Runeberg -  En bok om Öland /
17

(1946) Author: Carl Areskog
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Victoria, som älskade Öland så varmt, kom en sommardag
till Byrumsbukten och blev betagen. Gång på gång, så
länge hennes svaga krafter tilläto, vände hon åter dit.
Varför? Var det något som erinrade henne om det älskade
Capri och hjälpte henne att drömma sig bort till den kära
ön i Neapelgolfen? Lyckliga Öland! Om så var, fick du
bereda den ädla furstinnan åtminstone en stunds
vederkvickelse. Dock icke den enda! Hon byggde sitt vackra,
vita sommarslott på din strand. Den som vandrat
omkring i dess ljuvliga rosengårdar och tilläventyrs bösökt ön
Mainau i Bodensjön, där drottningen tillbragte sin
-barndoms och ungdoms lyckodagar, kan svårligen undgå att
lägga märke till likheterna mellan anläggningarna där och
på Solliden. Det är bara det, att akaciorna därnere ersatts
av ekarna häruppe. Säkert ilade ofta drottning Victorias
tankar som snabba svalor från sommarslottets loggior till
älskat barndomshem i söder.

Från Byrum ändras prospekten nästan brutalt på en
sträcka av 4 mil. Barrskogen försvinner totalt. Någon liten
lövskogsdunge skymtar visserligen här och var, men för
övrigt håller blott en naken barriär av växlande höjd stånd
mot havet, som även vid skenbart lugnt väder med
skum
mande vita vågor tycks gå till anfall mot barriärens högsta
- punkt i norr, Horns udde. Men det är bara de illa
beryktade bränningarna vid nämnda udde, som alltid äro i
stridshumör. Denna kala barriär gör åtminstone här skäl för
namnet landborg, Ölands västra landborg, som på detta
ställe stiger lodrätt ur havet. Det är framförallt här som
ölänningen, när skörden slagit slint på hans små magra
tegar längre upp i landet, sedan urminnes tider förstått att
förvandla stenar till bröd. Det är nämligen huvudsakligen
på denna del av ön som en omfattande och över hela
Norden välkänd stenindustri bedrives. Här och var ser man,
att barriären är bearbetad ovanifrån och ända ned till

2 — Areskog, Öland. 17

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:08:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acoland/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free