- Project Runeberg -  En bok om Öland /
24

(1946) Author: Carl Areskog
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Att den nu beskrivna skurningsmetoden haft gamla anor

o, . 30 e0
på orten, liksom att den varit den enda för kalkstenens
förädling i forna tider, torde utan vidare kunna hållas troligt.
Ätminstone gick man tillväga på enahanda sätt, när Linné
1741 besökte Öland. Det är av synnerligt intresse att till
jämförelse citera hans målande beskrivning.

”Skurqwarnar äro inrättade under bar himmel
på sielfwa jorden: en ring af 6 famnars diameter
(plus minus) lägges här af fyrkantiga golfstenar
något uphögd och helt horizontal; i centro sättes
en perpendiculair axel af träd, hwarpå lägges en
radius af 3 famnars lång stång, som doch är något
tiock och med den ena ändan genomborad, at gå
kring sin axis och med den andra ändan infästad
wid ett krokott träd nästan af en half cirkels form,
som wid begge sina fötter hafwer en järntagg.
Ringen sades wara lagd af släta gålfstenar, på
denna ring läggas 2ne rå gålfstenar efter hwarandra,
at en fot med jerntaggen tar i hwardera och ett par
hästar eller oxar draga yttersta spitsen af radio
omkring sin axis utan för Stenringen, at de 2 stenar
således skuras slätte och den nedra ringen således
poleras helt glatt genom flera stenars slipning.
Esomoftast bestänkes stenringen med watn, och
esomoftast beströs han med fin sand eller arena
riparia. Bonden sade sig få 2 Styfwer för stenen,
sedan han honom både brutit och slipat, der han
doch i Stockholm är långt dyrare.”

Egendomligt är, att de inhemska namnen på
skurkvarnsprodukterna ännu i senaste tid äro desamma som Linné
uppsnappade för 200 år sedan. Sålunda hör man ännu i
dag de minsta plattorna benämnas ”finnar”, de större

24

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:08:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acoland/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free