- Project Runeberg -  En bok om Öland /
45

(1946) Author: Carl Areskog
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

handarbete. När solen omsider blodröd sjönk bakom västra
landborgens rygg under aftonringningen från
sockenkyrkans torn, var stunden kommen för herden och herdinnan
att vända tillbaka med sina hjordar. Under fårens
bräkande och gässens kackel gick färden hemåt i den ljumma
sommarkvällen. Den som för en mansålder sedan eller mer
såg denna lantliga idyll, kan aldrig glömma den. När man
så hunnit till byn och tågade utefter de sammanbyggda
ladugårdslängorna, avskilde sig självmant och efterhand
den ena flocken efter den andra och stannade var och en
utanför sin port under ett öronbedövande larm tills ägaren
kom och öppnade.

Vägen här är bokstavligen kantad med
fornminnesmärken, mest i Segerstads Seby i närheten av ”Stormgudens
häst” — Ölands rikaste gravfält från vikingatid. Där
synas långa rader av bautastenar, Ölands största runsten,
hällkistor och stensättningar, som än ha cirkelns, än
rektangelns än triangelns form med inbuktade sidor. Fältet skulle
ha givit den arkeologiska forskningen åtskilliga problem
att lösa, om icke vandalerna varit framme och gjort
åverkan. Med undantag av den runristade stenen, som de icke
mäktat förstumma, stå eller ligga de andra tysta, berövade
vittnena, som för en sen eftervärld skulle ha kunnat tala
sitt hemlighetsfulla språk. Det var naturligtvis begäret
efter dolda skatter som frestade landets barn att öppna
grifterna, innan ännu Svea rikes lag hunnit försegla
ingången. Men det var också unga rövarehänder från andra
sidan sundet, som hittade hit. För mindre än hundra år
sedan lockades också piltarna vid lärdomsskolan i Kalmar
av samma begär, men kanske mest av äventyrslusta, att bege
sig över på upptäcktsfärd. I närmaste bondgård lånades
spett och spade. Sedan var det bara att gå löst på någon
vikingagrav, som föreföll vara något så när orubbad.
Rostiga spjutspetsar, svärd, sköldbucklor och naglar vrakades

45

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:08:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acoland/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free