- Project Runeberg -  En bok om Öland /
78

(1946) Author: Carl Areskog
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vattnet stora skador å jord och egendom genom
översvämningen. Missnöjet växte lavinartat. Det blev stämning till
laga ting. Äklagaren framlade ett digert memorial och
yrkade skadestånd och straff för dessa och andra
försyndelser, icke minst på invånarne i Norra Motet, där man
dragit åstad med vapen i hand på fredagen, som var
Friggas dag, och därmed svårligen kränkt den gudinna, av
vilkens gunst de däruppe på de magra markerna voro i så
hög grad beroende.

: ”Då stodo öningar så hemska i sin sak
som bonden är till mods, när han ej har tobak.”

Saken låg onekligen illa till. Men lyckligtvis fanns i de
instämdas krets en man vid namn Marjes-Matts, som kunde
och med lagmannens nådiga tillåtelse fick föra deras talan.
— Ostridigt vore, framhöll han, att folket av sin överhet
strängeligen ålagts skynda till fosterlandets försvar. Felet
vore egentligen endast det, att man alltför brådstörtat
hörsammat konungens order. Ingen kunde bestrida, att
meningen varit god. Nöd bröte lag, och man menade sig ha
handlat i yttersta nödläge. Skulle någon ställas till ansvar,
så borde det varit deras kloke hövitsman, vilkens råd man
följt. Denne skulle också vetat att försvara både sig och
dem, men han hade tyvärr blivit ett av störtflodens första
offer. Alla hade emellertid varit ett med honom.

”Vi tänkte det var bäst att någon lem bevara,
när hela kroppen stod uti en dödlig fara.”

Ingalunda bestreds skadegörelsen. Men den vore
oavsiktlig. Till förekommande av slik olycka hade man i
krigsrådet räknat med tvenne naturkrafter, vid namn Flod och
Ebb. Den förre hade punktligt på order infunnit sig och
fullgjort sitt. Den senare hade däremot varit en skälm, som
deserterat i det kritiska ögonblicket. — Vad så ytterligare

78

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:08:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acoland/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free