Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jämt ökas antalet genom nya upptäckter. Men även de
kraftigaste släkter ha sin tid och sitt slut. Också
trilobiterna dogo ut utan att lämna efter sig något annat minne
än ”skalet i stenen”. Några släktingar i nutidens
djuphavsfauna ha de icke lämnat efter sig. Dödsmärket över
den sista trilobiten bär årtalet 200 000 000 före vår tid.
Det är emellertid något svårläst och kan gott tolkas med
ett + eller — på någon miljon.
Om vi nu icke hade något annat material att falla
tillbaka på, än de nyssnämnda stjärtsköldarna och en och
annan bit av något tjockskaligt huvud,- skulle vi sakna
alla möjligheter att göra oss ett begrepp om trilobitens
utseende. Men lyckligtvis har man funnit väl bevarade och
fullständiga. exemplar av andra närstående arter, tack vare
vilka man utan svårighet kunnat rekonstruera bilden.
Trilobiten har haft ungefär samma utseende som de små
varelser vi kunna finna överallt, när vi lyfta upp en sten från
marken eller en planka, som någon tid legat mot jorden,
dessa små på land levande kräftdjur av släktet Oniscus,
som gå under det vanliga, ehuru icke vackert klingande,
namnet Gråsuggor. Men naturligtvis måste vi tänka oss
trilobiterna betydligt större, ibland uppemot hundra gånger
större, med en längd av 5—10 cm. eller mera.
Skyr man icke mödan, kan man emellertid med egna ögon
få övertyga sig om trilobiternas utseende. Längs Ölands
östra kust uppvisar ortocerkalken ett överliggande ännu
yngre skikt av växlande utsträckning. Lagret skulle kunna
förliknas vid en våg, som stormat upp över den grunda
stranden, men som stelnat just i det ögonblicket, då den
drog sig tillbaka för att samla sig till nytt överdåd. På
södra Öland upptager denna yngre ortocerkalk ungefär en
tredjedel av öns bredd. På norra, varest den på ett par
ställen når ända fram till eller strax i närheten av
Kalmarsund, har den däremot en relativt större utbredning. Med
115
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
