Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ner om ekens dekorativa blanka blad. Men det är vår nu
i detta öländska Arcticum och sippan blommar. Ty det är
verkligen en sippa, trots att den har så underliga -blad,
Fjällsippan (Dryas octopetala). Släktnamnet Dryas är
bildat av det grekiska ordet drys, som betyder ek. Det var
alltså bladformen, som till den grad fängslade Linné, att
han gav växten namn därefter. Men nu i blomningstid
överglänsas de mörka bladen av de bländande blommorna.
Stode man icke bland fjällvärldens blommor, skulle man
kunnat tro sig förflyttad till en nutida ölandsäng i
vitsippetid, naturligtvis med bortseende från björkarna. Annars
ligger marken lika vit. Blommorna äro dock betydligt större
än våra vanliga vitsippors. Här och var har en blomma
redan fällt sina kronblad. Men förlusten är ersatt med
någonting, som är nästan lika vackert som blommorna.
Stängeln har skjutit i höjden och bär i toppen en tingest,
som är utdragen till en spiralvriden spets och glänser i
silver och violett. Den ser nästan ut som en slända i
miniatyr med spinnmaterial av det finaste silke. Det är
emellertid fruktsamlingen. Från varje frö har växt ut ett
2 å 3 centimeter långt spröt, och alla spröten hålla troget
ihop tills stunden är kommen, då de skola skiljas åt och
"av vinden föras bort på skilda vägar. Det är svårt att
avgöra, vilket av de tre förtjänar första priset: bladen,
blommorna eller den glänsande fruktsamlingen. — Fyndet
av Fjällsippan som fossil har spelat en betydande roll vid
utforskandet av åtminstone vår världsdels historia. Man
kan säga, att det väsentligen är detta fossil som satt punkt
och slut på nedisningsteorin vad Nordeuropa beträffar och
gjort denna teori till mera än en teori.
Frågan var ju: ”När smyckades första gången sarkofagen
med blommor av en nådig natur? Hurudana voro de?”
Det är mycket möjligt, för att icke säga sannolikt, att de
förut beskrivna trenne arteritia icke voro de första och de
123
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
