Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skönjs ej från tornet en lycklig natt
en hotfull, fientlig fregatt?
Kjortlar i trapporna frasa.
Kallar ej snart drottning Vasa?
Spör du ej vinden, vår hemfärdsvind
till krona och brud, Lasse Lind?
Karl Gustafs skugga smyger alltfort genom borgen. Från
en undanskymd vrå hördes en sommarkväll för längesen en
liten låt. Det var enkla ord på hemmagjord melodi.
Sångaren har tystnat, men kanske det förlåtes, att hans sång
hörs än en gång. Om någon tycker, att han handskas något
vårdslöst med tid och rum, så bör man komma ihåg, att
drömmen stundom tar sig en del friheter. Fridstöraren,
som till sist brutalt väcker sångaren ur hans drömmar, är
ingenting annat än badgästernas välbekanta båt den tiden,
ångfartyget Kalmarsund N:o 4.
Se borgen, som står där på hällen
med av tid krenelerad krans,
hur vackert den målas i kvällen
av aftonrodnadens glans!
Stig upp på dess väldiga murar —
nog vidgas dig bröstet ändå!
Inunder dig avgrunden lurar,
och framför är Kalmarsunds blå.
Kanhända, att just där du sitter
på vittrad och mossbeväxt sten
en tärna i salarnas glitter
i puffärmar satt vid sin ten.
166
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
