- Project Runeberg -  En bok om Öland /
205

(1946) Author: Carl Areskog
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

under prästgårdsvistelsen. Prosten satte synbarligen en viss
ära i, att den käre gästen tyngnat under tiden, och att
kosthållet följaktligen medfört önskad effekt.

Det Lundgrenska hemmet bjöd emellertid icke bara på
mat och dryck i rättan tid. Där bjöds också på kost för
ande och själ. Där var sång och musik och hjärtligt
samtal. Själv var prosten ingen sångare, men han njöt
obeskrivligt av andras sång. När den tysta vintern kom med
sin tvungna isolering, blev det högläsning av prosten vid
aftonlampans sken. Tungt och lätt, allvar och skämt, men
alltid värdigt, i behaglig omväxling. ”Livet på landet”
och liknande litteratur låg syn- och hörbarligen för
prostens röst. Då njöt han med hela sin varelse ända till löjen
och tårar, och hans mästerliga föredrag försatte åhörarna i
samma stämning, ömsom skratt och ömsom gråt. Hans
dyrbara min, hans trygga profil och något nasalt betonade
röstfärg — den senare måhända en följd av lång och trogen
bekantskap med Ljunglöfs Etta — jag ser och hör dem när
jag vill. Dråpligast var dock, när han blev upplagd att
förtälja sina minnen från studentens lyckliga dar. Och
det blev han ofta i förtroliga vänners lag. Timmar blevo
.som minuter, när denna eminenta berättartalang med
skalk"aktig humor i ögat och fart i tungan trollade fram levande
bilder ur det förgångna. Man icke bara hörde, man såg.
Ett försök att giva en aning om hans konst vore nog redan
på förhand dömt att misslyckas. Man måste ha varit med
och hört honom.

Innan prästgården vaknat, har prosten ensam varit uppe
en god stund, tagit sin tidiga promenad i trädgården under
ideligt småpratande för sig själv och, sedan han gått sig
varm, svalkat sig med en uppfriskande dusch, varefter han
”känner sig som en ny människa”. Nu vill han också dricka
vattnet, som nedkommer från himlen. Han kallar till
morgonandakt och vill se alla omkring sig. Ingenting får

205

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:08:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acoland/0235.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free