- Project Runeberg -  En bok om Öland /
212

(1946) Author: Carl Areskog
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

synnerligast aftonbönerna och allra synnerligast
aftonbönerna i sensommartid, när ”den ljuse dag framgången är”.
Där sitter far mitt i stora salen vid bordet med Roos”
Betraktelser framför sig, endast belyst av det fladdrande
skenet från ett ensamt ljus. Runtomkring har familjen och
tjänstefolket samlats i stilla andakt. Genom de öppna
dörrarna förnimmer man den skymnande sommarkvällens
frid. Efter betraktelsen följer bön och ”Nu är en dag
framliden, Och natt tillstundar visst; Från oss är solen skriden:
Bliv när oss, Jesu Krist!”

3

&
2

R

»

En dag är det stor undran i köksavdelningen. Man har
länge vetat, att Jonas i X-torp och hans Kajsa icke levat
o .” . o .
såsom äkta makar ägnar och anstår. Och nu i dag klockan
ett äro de kallade att inför prosten erhålla varning för
oenighet i äktenskapet. När tiden närmar sig, kasta
tjänsteflickorna gång på gång nyfikna blickar bakom
köksgardinen utåt vägen. ”Ska dom komma? Eller ska” dom sätta
- o l o v00 s ”
sig på tvären också mot självaste den snälle prosten?” Men
se, där komma de ju, ett gott stycke från varandra, men
inträffa dock samtidigt framför portarna. Mannen går in
genom den ena sidogrinden, och kvinnan genom den andra.
Och mannen fortsätter på den ena sidan om rundeln, och
kvinnan på den andra. Så försvinna de båda bakom
pastorsexpeditionens dörr. De spejande ögonen i köket ha
särskilt lagt märke till de skilda grindarnas och de skilda
. o 2” o .” .
vägarnas tysta språk: ”Dom måtte allt vara bra förbittrade
på varandra, Jonas och Kajsa! Ska prosten lyckas ena
dom?” — Flickorna äro så nyfikna, att de icke kunna
lämna sin plats vid fönstret. De hänga på armbågarna
mot bordsbänken och vänta. ”Det är rysligt, vad det
dröjer länge! Prosten måste allt ha ett styvt arbete därinne!

212

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:08:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acoland/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free