Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 CLAES ANNERSTEDT
gått ur tiden, och långsinthet låg ej i hans natur. Ett
slags stillestånd i striden inträdde, i synnerhet sedan han
år 1679 ånyo valts till rektor. Med kraft och framgång
skötte han äfven nu sitt värf och bevakade omsorgsfullt
universitetets bästa, nästan alla dettas önskningar
villforos utan svårigheter på högre ort, där hans inflytande
alltid var stort. Den gamla misstämningen mellan
honom och hans kolleger lade sig alltmer, och, liksom man
ofta erfar, att gemensam fara förenar gamla ovänner,
finna vi här Rudbeck och flertalet i konsistoriet åter
på samma sida, sedan de plötsligen befunnit sig ansikte
mot ansikte inför en öfvermäktig motståndare. En
alldeles ny faktor börjar nämligen vid denna tid spela in
1 universitetsförhållandena och upplösa de gamla
motsatserna. Det var ej längre så, att kanslerns gunst be-:”
tydde mest; här som öfverallt trängde enväldets verkan
in och omgestaltade förhållandena. Den i onåd fallne,
från makten uteslutne gamle kanslern betydde för
hvarje dag allt mindre, under det att de som hade
konungens öra nästan kunde tillåta sig allt. Och det blef nu
Rudbecks tur att erfara, hur det kändes, att äfven med
rätten 1 sak på sin sida och med en sådan personlig
öfverlägsenhet, som hans snille och namn bort skänka
honom, stå maktlös gent emot underlägsna motståndare,
som kunde skjuta framför sig den allom bjudande
envåldskonungen.
Tvänne män hade nämligen nu framträdt som hans
svurne motståndare. Den ene var den kärfve, något
ensidige, men strängt rättrådige räntmästaren Jakob
Arrhenius (den kände psalmdiktaren), hvilken 1680 öfvertagit
den intrasslade ekonomien och satt som sitt mål att göra
ända på den De la Gardiska förvaltningens lättsinne;
i hans ögon bar dock egentligen Rudbeck ansvaret för
all oredan. Den andre var extra ordinarie professorn i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
