Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OLOF RUDBECK DEN ÄLDRE 35
tion, och det var dess bedröfliga skick och universitetets
vägran att till instrumenter och materiel anslå nödiga
medel som afskräckte den ryktbare Urban Hjärne att
år 1682 söka den lediga professuren vid Rudbecks sida.
Inom den botaniska vetenskapen skapade Rudbeck
ett arbete, som för hans tid var ett jätteverk, och som,
ehuru det endast blef till en mindre del utgifvet, dock
är af den betydenhet, att det tillförsäkrar honom ett
högt rum i vetenskapens historia. Detta arbete var det
ryktbara Campi Elysii, eller som han med sin
förkärlek till vårt fornspråk ock kallade det
Glysiswald. Dess utarbetning upptog en stor del af det
sista fjärdedels seklet af hans lif, gjorde honom genom
sin kostnad upprepade bekymmer, men fyllde ock hans
själ med innerlig glädje. Det var hans stolthet, att
detta verk anlagts i en omfattning, hvartill utlandet
ej hade att uppvisa något motstycke, och att sålunda
det lilla Sverige skulle öfverglänsa Europas största och
rikaste kulturstater.
I sin upprinnelse ägde detta verk ingalunda de
jättelika dimensioner, som det slutligen fick. Idén till
detsamma hade vaknat hos honom, då han 1666 af
hofrådet P. Coyet utverkat, att denne skänkte till
universitetet den danske botanisten Joachim Bursers stora
herbarium i 25 folioband, som 1658 fallit i svenska
händer som krigsbyte. Rudbecks första tanke hade varit att
utgifva denna samling, men under förarbetena vaknade
i hans vidtfamnande själ en större och vida djärfvare
plan. För hans själfständiga natur var det ej möjligt
att länge trampa i gamla fotspår, och det låg i hans
väsen att bortom det föreliggande målet sätta ett annat
och större. Hans eldiga själ fängslades af tanken på
att öfverraska världen med ett storartadt verk, som
innehölle alla den tidens kända växter och so:a skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
