Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OLOF RUDBECK DEN ÄLDRE 41
Man kan ej annat än sörja öfver, att så skedde, så mycket
mera som det är uppenbart, att om han begränsat sig
till det område, som han väl varit i stånd att behärska,
fosterlandets topografi, etnografi och kulturhistoria,
skulle hans fina iakttagelseförmåga, hans stora
arbetskraft och insikt i saken kunnat åstadkomma arbeten
af högt och varaktigt värde.
Det: var år 1673 som han begynnte arbetet och
1679 låg första delen färdig. De följande två delarna
utkommvo 1689 och 1699, hvarjämte 52 ark voro färdiga
å den fjärde delen, då 1702 års brand för alltid afbröt
arbetet. Hvarje del var frukten af ett mycket ojämt
arbete, ty när penningar funnos, skref han raskt och tryckte
lika fort; när dylika saknades, fick arbetet hvila. Det
författades med ett ord efter råd och lägenhet, ej efter
en väl afvägd plan och under ihållande foörskning. Utan
Karl XI:s kraftiga understöd hade det svårligen
kunnat fortsättas, men han, liksom hans samtid i
allmänhet, hyste en fast tro på Atlanticans stora uppgift; den
skulle ju sätta inseglet på Sveriges storhet. Och
Rudbeck dolde för ingen sina drömmar. Hans själ
öfverströmmade af glädje vid de märkliga ting han tyckte
sig uppdaga. Redan i arbetets begynnelse trodde han
sig om att med Guds hjälp kunna visa, att svenskarne
varit de första att observera solens lopp och årets längd,
långt förr än egyptierna, som skulle oförtjänt åtnjutit
äran af upptäckten. Så öfvertygad var han om
riktigheten af denna iakttagelse, att när vid seklets slut fråga
var om tidräkningens förbättring (hos oss gällde ännu
den s. k. gamla stilen), ville han till grund för reformen
lägga våra gamla runstafvars uppgifter, emedan enligt
hans tanke den Julianska, af C&esar införda kalendern
byggt just på dessa. Öfverensstämmelsen mellan de
gamla egyptiska källorna, bibelns uppgifter och våra
forn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
