Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om samhällsklasser och lefnadssätt under förra hälften af 1600-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig till den inre historien, särskildt till allt hvad som med
kulturhistorien har ett samband. Visserligen bländas man
här i första ögonblicket af den starka glans, som i de
högre lagren sprider sitt skimmer öfver den nya tiden, men
man får ej häraf låta besticka sig, ty denna glans ligger
till stor del på ytan och uppbäres ej af en naturlig, inifrån
framträngande stark utveckling. I samhällets djupare lager
går samma starka underström som fordom af fornärfd sed
och enkla vanor. I det hela flyta här tvenne strömmar
bredvid hvarandra utan att blandas, och motsatserna framträda
därför i underlig skärpa, när man går förhållandena
nära in på lifvet.
Det är inom rikets första samhällsklass, adeln, som
den nya tidens hvälfning starkast och nästan uteslutande
återspeglar sig. Medeltidens stormannaklass hade visserligen
under de stormar, som åtföljde öfvergången till den nyare
tiden, fått en grundlig knäck, och endast småningom framväxte
under Gustaf Vasa den nya adel, som grundade sig
på tjänst mot konungen och riket. Men brödrastriden
mellan konung Göstas båda äldste söner gynnade i ej ringa
grad adelns inflytande, och under Johan III:s oroliga och
svaga regering förstod den att allt mera se sin makt och
sina intressen till godo ända därhän, att slutligen ett
återställande af unionstidens magnatvälde och själfsvåld ej syntes
vara främmande för de stores planer. Bondekonungen Karl IX
kväfde visserligen dessa anspråk i blod, men äfven han
måste räkna med adeln som en makt i samhället, och hans
statsarbete måste öka adelns inflytande i samhället i samma
mån som han fann allt nödigare att använda den i statens
tjänst. Den genomgående nydaning af staten, som hans
store son, den odödlige Gustaf Adolf, genomförde på alla
områden, och den svindlande stormaktsställning, till hvilken
vårt lilla land samtidigt och med sådan fart upplyftes, tog
alla krafter inom adeln i anspråk, men gaf den ock en
oerhörd maktställning, som rubbade statens jämvikt.
Alldeles oberättigad var dock ej denna makt, ty den hvilade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
