- Project Runeberg -  Om samhällsklasser och lefnadssätt under förra hälften af 1600-talet /
9

(1896) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om samhällsklasser och lefnadssätt under förra hälften af 1600-talet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

homines, och således lärer regementet komma i deras
händer, som lära trycka vårt stånd.“

Ett annat privilegium, som ekonomiskt betydde litet,
men socialt mycket, var patronatsrätten eller adelns rätt
att nämna präst i de socknar, där den var bofast. Sättet
för dess utöfning var ej i lag klart utstakadt, men på själfva
rättigheten höll adeln envist, ehuru den uppenbarligen
hotade dels att beröfva församlingarne deras gamla valrätt,
dels att göra landtprästen beroende af frälsemännen i socknen
och så undergräfva prästeståndets själfständiga ställning. —
Till dessa de förnämsta af adelns privilegier sällade sig en
hel rad andra, men mindre, de flesta dock af den art, att
de hos ofrälset underhöllo en retad stämning.

Inom adeln intogo vid 17:de seklets början de gamla
stormannasläkterna ej blott en framskjuten ställning, utan
bildade nästan en sluten bördsaristokrati gent emot den
öfriga s. k. lågadeln. Denna högre sociala ställning hade
från början ej hvilat ensamt på den större förmögenheten,
utan äfven och än mera på den gamla svenska börden, som
i sin ordning återverkade på den förra, i det företrädet
till rådsvärdigheten och öfriga högre ämbeten samt därmed
förenade förläningar var de stora släkterna förbehållet.
Egendomligt är dock att iakttaga, huru under tidehvarfvets
fortgång den urgamla svenska börden begynner väga vida
mindre än de jämförelsevis unga grefve- och friherrevärdigheterna.
Här inverkade såväl glansen af dessa värdigheter
och deras betydelse i andra länder som framför allt den
omständigheten, att till dessa värdigheter knöto sig furstliga
förläningar och nya särskilda företrädesrättigheter. Om
vidden af den gamla adelns jordbesittningar vittnar den
uppgiften, att år 1644 rådsherrarne ensamme innehade 15
procent af all frälsejord. Det är ock nästan uteslutande
ur dessa gamla släkters led som rådet rekryteras: af de 22
rådsherrar, som Gustaf Adolf utnämnde, voro 19 af gammal
adel, alla de 17, som förmyndareregeringen utsåg, hörde
dit, och 31 af de 44 rådsherrar, som Kristina utnämnde.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:29:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/acsamhall/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free