- Project Runeberg -  Om samhällsklasser och lefnadssätt under förra hälften af 1600-talet /
16

(1896) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om samhällsklasser och lefnadssätt under förra hälften af 1600-talet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

erinra sig, att frälsejord enligt lag endast kunde af
frälseman innehafvas. Och Axel Oxenstjerna dömde nog riktigt
i denna brännande fråga, då han tillfrågad om sin mening
yttrade, att ett dylikt giftermål ju aldrig kunde betraktas
som något brott eller missgärning, men att det vore i sin
ordning, att hustrun följde mannens villkor. Men det måste
naturligen alltid förefalla vår tid stötande och orimligt, att
själfva saken skulle betraktas som en förbrytelse, och man
har svårt att se, hvarför ej frälseman kunde taga sig ofrälse
hustru och hon följa mannens villkor. I verkligheten
förblef i sistnämnda fall lagens bud oftast en död bokstaf,
äfven om kunglig benådning ej uttryckligen trädde emellan.

Adelns växande maktställning hotade mer och mer
att undergräfva konungamaktens urgamla plats i det svenska
samhället. Och statens finansiella jämvikt rubbades
därigenom, att adelns oupphörligt växande antal förde till
ökade förläningar och till skattejords öfvergång till frälse.
I förra fallet förlorade kronan de skatteräntor hon
bortförlänade, i det senare såväl den skatt som förut utgått
af jorden, innan den blef frälse, som för framtiden
halfparten af de nya bevillningar som pålades. Ej mindre
hotande tedde sig de adliga privilegierna för de tre ofrälse
stånden. Den ekonomiska fara, som de inneburo, gjorde
sig ej mindre gällande för dem än för kronan, och
framträdde på ett kännbarare sätt, i det att den brist i
statsregleringen, som uppstod genom statsinkomsternas
afsöndrande till adelns förmån, måste med nya skatter betäckas,
och således de bördor, som hvilade på ofrälset, ytterligare
och ensidigt ökas. Dessutom hade hvarje ofrälse stånd för
sig att klaga öfver något adligt privilegium eller öfver
missbruk däraf.

Prästeståndet hade ej blott att befara ett försvagande
af sin politiska ställning, äfven socialt och ekonomiskt
led det intrång af de adliga privilegierna. Tionden, kyrkans
hufvudinkomst, minskades ej obetydligt genom den ofta på
olaglig väg stegrade tillväxten i säteriernas antal, i det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:29:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/acsamhall/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free