- Project Runeberg -  Om samhällsklasser och lefnadssätt under förra hälften af 1600-talet /
22

(1896) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om samhällsklasser och lefnadssätt under förra hälften af 1600-talet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kyrkans förhållande till och samband med staten regleradt.
Redan i sig var det dock nödvändigt att häri söka bringa
ordning, och ett så omskapande tidehvarf som Gustaf Adolfs
måste lifligt känna behofvet häraf och kraftigt arbeta på
att bringa frågan till lösning. Men såväl den store konungen
som de följande regeringarne gjorde fåfänga försök att
vinna prästerskapet för en ny sakernas ordning. I det
tillämnade s. k. Generalkonsistoriet, hos hvilket kyrkans styrelse
skulle samlas, såg prästerskapet mera en fara för sitt
oberoende än ett afhjälpande af regellösheten. Nästan vid
hvarje riksdag var frågan före, men undansköts ständigt
af prästerskapet. Dess medlemmar ville, som det hette
1652, hellre blifva vid det gamla, där ej högsta nöden
fordrade ändring. Så kom denna ändring, när Karl XI
genomförde den som enväldig konung, att taga formen af
ett vida starkare beroende af staten, än någon förut tänkt.
Dock kan man ej så mycket förvånas öfver prästernas
fruktan för att komma i beroende af en stat, där det adliga
regementet tagit så stark öfverhand. Patronatsrätten
erinrade dem stundligen, hvad ett dylikt beroende innebar.
Ej utan skäl kunde de befara, att adelns öfvermakt på alla
områden af det offentliga och sociala lifvet skulle göra
hvarje ökadt beroende af staten till ett nytt underordnande
under adeln. Deras tankar tolkades riktigt af biskop
Johannes Rudbeckius, då han sade: “komma politici
härtill, så taga de alltihop sin kos“. Instinktlikt slöt sig
kyrkan intill allmogen, som den i härkomst, lefnadssätt och
ofta äfven tänkesätt ännu stod så nära, och i hvars midt
den framlefde sitt lif. Prästerna kände sig kallade att vara
tribuni plebis, “folkets talmän“, och upptogo kallelsen.
Hvad däri låg, kunde svårligen undgå deras motståndare,
och träffande yttrade en talare på riddarhuset år 1660, att
“prästerskapet kan öfvertala bonden, ty han har hans
hjärta i händerna“.

Hvad som i hög grad stärkte kyrkans inre kraft var
återupprättandet 1593 af Uppsala universitet och dess rika

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:29:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/acsamhall/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free