- Project Runeberg -  Om samhällsklasser och lefnadssätt under förra hälften af 1600-talet /
27

(1896) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om samhällsklasser och lefnadssätt under förra hälften af 1600-talet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Besynnerligt måste härvid förefalla oss, att trävaruexporten
från Norrköping var den största i riket och att äfven
Göteborg (ehuru Trollhätte kanal ej fanns) gick i detta fall
före Stockholm. Däremot föll vid samma tid ej mindre
än 70 procent af rikets hela järnutförsel på hufvudstaden,
och dess ofantliga försteg i öfrigt visar sig däraf, att 73
procent af samlade importen och exporten föllo på dess
del, under det Göteborg blott representerade 9 procent.

Till städernas utveckling bidrog ej minst, att regeringen
ifrigt arbetade på att indraga utländingar för att draga
fördel af deras kapital och arbetsskicklighet. Man behöfver
blott nämna Louis De Geers namn för att erinra hvad
dylika åtgärder haft att betyda. Den svenska afundsjukan
såg dock ej alltid gärna denna tillströmning, hvars fördelar
i stort undgingo våra småborgares gammalmodiga
uppfattning och begränsade vyer. 1639 tilläto sig flera städer
att klaga öfver intrång af främlingarne och begära deras
utestängande, men härpå fingo de af Axel Oxenstjerna det
skarpa svaret, att regeringen ej skulle tillåta dem att efter
behag dyrka upp sina varor; de förstörde själfva sin handel
genom sitt landsköp och genom att, medelst uppdrifna
afgifter, tvinga handtverkarne att flytta ut; själfva höllo de
sina barn för goda att lära dylikt; voro de rike, lärde de
blott sina barn att sätta af med penningar, voro de fattige,
lärde de dem ej annat än att tigga.

I städernas styrelse blef det en annan ordning under
tidehvarfvet. När Gustaf Adolf steg upp på tronen,
befunno sig städerna äfven i detta afseende i ett sorgligt
skick. Stadslagen hade nästan råkat i förgätenhet; ett
första steg till förbättring häri var, att konungen lät lagen
utgifvas af trycket år 1618. Borgmästare och råd voro
ofta lika okunniga som likgiltiga för sina plikter; någon
själfstyrelse existerade knappast längre. Så mycket som
häri kunde hjälpas genom ett kraftfullt ingripande af
regeringen blef under tidehvarfvet åtgjordt. Städerna
inordnades strängt under den nya länsstyrelsen, regeringen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:29:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/acsamhall/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free