- Project Runeberg -  Om samhällsklasser och lefnadssätt under förra hälften af 1600-talet /
30

(1896) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om samhällsklasser och lefnadssätt under förra hälften af 1600-talet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och på utsatt dag. Men för den skattdragande gestaltade
sig saken annorlunda. Han blef beroende af enskild
fordringsägares hänsynslöshet och godtycke och utsattes för
allehanda prejeri och våldsamheter. Där klagades ofta öfver,
att dessa arrendatorer stundom fordrade pengar i stället
för varor, begagnade oriktiga mått, ej godkände böndernas
varor, tvungo dem att forsla varorna onödigt långa vägar,
lurade dem på det vacklande myntet etc. Och förmyndarregeringen
måste så småningom upphöra med dylika arrendens
utgifvande. Från de kungliga fogdarnes maktmissbruk
kunde man ej på detta sätt göra sig fri, ty en förvaltning
måste man dock hafva.

En annan börda var utskrifningen, som i öfver ett
hälft århundrade sög och måste suga landets blod. Man
antager, att under åren 1621—1648 utskrefvos öfver 96,000
man, och landet ägde dock ej då en million invånare. Om
någon skatt bort bäras lika af alla, var det väl denna, men
krigstjänstskyldigheten var icke denna tid en plikt som
ålåg hvarje fosterlandets son att i sin ordning fylla, utan
den hvilade på jorden. Och härtill kom att den med ojämn
tyngd drabbade bonden, i det adelns underhafvande endast
gingo till hälften i utskrifning mot skatte- och kronobonden,
samt adeln för öfrigt ofta missbrukade sin rätt att
undantaga det folk den vid sina egna gårdar behöfde, de s. k.
försvarskarlarne. Utskrifningens tyngd gaf redan i detta
tidehvarf anledning till att somliga provinser började ingå
kontrakt med kronan om uppsättande af ständigt knektehåll.

An ojämnare drabbade tyngden af skjutsningsbesväret
och den därmed förknippade gästningen. Gästfriheten var
urgammal nordisk sed, blef med landskapernas uppgående
i Svea rike en skyldighet gent emot konungen och hans
följe att äfven fortskaffa deras tross och utsträcktes
därefter mera och mera, tills slutligen skjutsen blef en af de
svåraste bördor, som utefter de stora vägarne tryckte ej blott
bonden, utan äfven prästen. Under Erik XIV hade man
försökt att ordna förhållandet genom upprättande af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:29:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/acsamhall/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free