- Project Runeberg -  Om samhällsklasser och lefnadssätt under förra hälften af 1600-talet /
32

(1896) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om samhällsklasser och lefnadssätt under förra hälften af 1600-talet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hinder i vägen för bondens rätt att fritt bruka sin jord;
han fick ej utarrendera den, utan måste bruka den själf,
men fick ej heller härför använda så många arbetare han
själf behagade, ja ej ens alltid sina egna barn.

Och dock bar bonden dessa dryga bördor länge i det
hela utan knot. Han visste, att fäderneslandets välfärd
kräfde tunga offer och att äfven öfriga klasser fatt sin
dryga del att bära. Kriget fördes ej längre inom Sveriges
landamären, och han brukade sin teg utan att behöfva
frukta, att den skulle sköflas af fiendehand. I jämförelse
med allmogen i främmande land hade han det godt, ty
personlig frihet, äganderätt och andel i lagskipningen voro
honom från urminnes tid tillförsäkrade genom häfd och lag,
och hans röst på riksdagen syntes vara en borgen för att
dessa rättigheter ej skulle kunna mot hans vilja honom
afhändas. Först när adelns växande öfvermakt och särskildt
frälseköpen hotade att småningom göra en ända på äganderätt
och frihet samt lagstiftningen syntes vilja gå i samma
riktning, var det slut med bondens undergifvenhet. Flera
gånger under denna tid kom det till bondeupplopp, och vid
riksdagarne blef ståndets stämning allt tyngre och mera
förbittrad.

Det var hufvudsakligen frälseköpen som undergräfde
allmogens forna ställning. Dessa framkallades som bekant
af kronans finansiella svårigheter och bestodo däri, att man
sålde skattebondens till kronan ingående skatt eller ock
äganderätten till kronohemman åt frälsemannen. Om själfva
försäljningen hade väl ej ur ekonomisk synpunkt varit så
mycket att säga, om köpet skett på villkor, förmånliga
för kronan, om köpeskillingen ej användts till bestridande
af löpande utgifter, om det stått en hvar fritt att köpa,
och om det varit tydligen bestämdt hvad köparen förvärfvade.
Ty otvifvelaktigt sköttes jorden lika bra af enskild som af
kronan, om ej bättre, och om skattebondens ränta betraktats
som en till beloppet fixerad ouppsägbar inteckning, betydde
det väl ej i sig så mycket, hvilken som var inteckningens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:29:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/acsamhall/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free