- Project Runeberg -  Om samhällsklasser och lefnadssätt under förra hälften af 1600-talet /
34

(1896) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om samhällsklasser och lefnadssätt under förra hälften af 1600-talet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

talrika invandrande adeln medförde från länder, där
bondefriheten ej var känd ens till namnet. Man började slutligen
antasta bondens personliga frihet och vilja förbjuda honom
ätt flytta från godset. Det var mot dylika anspråk som
Axel Oxenstjerna uttalade de vackra orden, att bonden var
en friboren man och att i Sverige det var en ära att
bondeson vara. Men denna sanning syntes vilja falla i glömska.
I rakt motsatt ande uttalade sig landtmarskalken vid 1652
års riksdag, då han i harmen öfver allmogens motstånd
mot en ökad dagsverksskyldighet yttrade, att bönderna borde
erinra sig, att de voro skattskyldige och hade sin rätt
“titulo oneroso“. “Annat var det“, utbrast han, “då de hade
skjutsskyldigheten; som hofman stod i dörren, så var det
intet annat än tusan djäflar i högsätet strax.“

För hvarje riksdag blef bondens klagomål starkare,
ty han kände, att faran hängde honom öfver hufvudet.
Själfva hans politiska ställning var ej längre tryggad.
Redan under Gustaf Adolf hade hans representationsrätt löpt
allvarsam fara genom de s. k. utskottsmötena, till hvilka
han ej kallades, men hvilkas beslut om nya skatter han
fick underkasta sig. Visserligen vågade förmyndareregeringen
ej fortgå på denna farliga väg, men äfven vid de ordinarie
riksdagarne försvagades allmogens ställning. Från
Hemliga Utskottet voro de uteslutna, och de betraktades
som underordnade öfriga stånd. I Per Brahes ord: “vi äro
alle subditi regni, bönderne mediate, vi immediate“
skymtade tydligen det mål, hvartill man syftade, nämligen att
beröfva allmogen dess politiska rättigheter. Och dessa
hvilade ej längre på sin gamla naturliga grund, bondens vana
vid själfstyrelse i sin egen krets. Landskapsförfattningen
måste duka under för riksförfattningen, och i denna fanns
ingen plats för de forna landstingen, som snart blott voro
ett minne. Den kungliga förvaltningens utveckling försvagade
alltmer häradets och socknens gamla rätt och vana
att bestyra egna angelägenheter, och adelståndets
afskiljande från öfriga klasser utbröt ur det kommunala lifvet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:29:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/acsamhall/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free