- Project Runeberg -  Om samhällsklasser och lefnadssätt under förra hälften af 1600-talet /
36

(1896) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om samhällsklasser och lefnadssätt under förra hälften af 1600-talet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

personligheten. Det är en iakttagelse, som man ej saknar tillfälle
att göra annorstädes, om man undersöker motsvarande fall
i historien, då en inhemsk, äldre och enkel civilisation
hastigt utsättes för invasionen af nya, starka, främmande
kulturelement. Med förvåning ser betraktaren då, huru de
mest skriande motsatser anträffas vid hvarandras sida och
skenbart godt förlikas, ja huru hos samma person råhet i
det inre och en viss förfining i det yttre utan svårighet
förenas. Förklaringen ligger däri, att förändringen blott träffat
det högsta samhällslagret och hufvudsakligen mest på ytan,
samt att den trängt på med sådan snabbhet, att personer,
som till sitt hela väsen växt upp i det gamla, på en gång
våldsamt utsättas för hela trycket af det nya. Ingenstädes
har väl denna motsats framträdt starkare än i Ryssland,
efter att tsar Peters snille och järnvilja påklädt det en
europeisk dräkt; motsatserna synas här starkare och
underligare än annorstädes på grund af det gamla ryska
samhällets halfbarbariska asiatiska skick.

Den forntida enkelhet, som ännu i stormaktstidens
första skede kunde råda hos våra högst uppsatta män,
framträder på ett slående sätt i den teckning, som den franske
legationssekreteraren Ogier gifver år 1634 af sitt besök
hos en af rikets förnämste och rikaste stormän, marsken
grefve Jacob Delagardie på ett af dennes slott utanför
Stockholm. Och det är härvid att bemärka, att Ogier icke
försöker att karrikera eller förkättra våra förhållanden;
utan att förneka sin natur af spirituell fransman, lägger
han allvar och sanningskärlek i dagen samt sträfvar
synbarligen att förstå, uppskatta och troget återgifva hvad som
möter hans öga. Han säger, att slottet ej föreföll honom
mera lysande än de byggnader, som rikare handlande eller
industriidkare i Paris uppförde åt sig utom staden för att
där tillbringa sön- och helgdagar. Ingen park eller trädgård
eller öppen plats syntes där, och brist på symmetri
och regelbundenhet framträdde öfverallt. Mattor saknades
ej blott i förstugorna, utan äfven i själfva våningen. Man

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:29:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/acsamhall/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free