- Project Runeberg -  Om samhällsklasser och lefnadssätt under förra hälften af 1600-talet /
43

(1896) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om samhällsklasser och lefnadssätt under förra hälften af 1600-talet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med främmande länders förfinade lif, vanan vid yppighet,
slöseri och själfsvåld, det hastiga förvärfvet af rika
krigsbyten samt de anspråk stormaktsställningen måste på oss
ställa i förening med de otaliga nya anspråk, som hos de
enskilde däraf framkallades, samverkade att inom loppet
af en mansålder i förvånande grad omskapa den svenska
adelns åskådning och lif. Den krigiska äran öfverstrålade
det fredliga arbetets heder, och vårt nationallynne tog
häraf ett djupt intryck. Fåfänga samt begär att lefva öfver
tillgångarne och för dagen blefvo till ett allmänt lyte. Och
den svaghet för allt främmande väsen, hvilken man så ofta
och ej med orätt förekastat vårt folk, torde, låt vara att den
till någon del har sin grund i nationalkarakteren, till största
delen vara att söka i det starka intrycket af denna tids
brådstörtade utveckling. Öfvergången var för snabb för
att vårt folk skulle kunnat i sig genast upptaga och smälta
de främmande kulturelementen. Hvälfningen i tänke- och
lefnadssätt träffade visserligen i första hand och
hufvudsakligen det högre samhällslagret, men verkningarne
fortplantade sig i vidare kretsar, om ock med aftagande styrka.
Huru skulle det, för att taga ett af de mest talande exemplen,
vara möjligt redan för den simple knekten att återgå utan
vidare till forna enkla förhållanden, sedan han gjort
bekantskap med söderns rikedomar och hängifvit sig åt de
långa krigens äfventyrliga lif? Det framlyser ju klarligen
redan så tidigt som 1631 i Adler Salvii bref från Würzburg,
där det heter: “I de livländska krigen måste soldaten ofta
hålla till godo med vatten och mögligt bröd till ölsupa, nu
gör finnen kallskål i stormhatten med vin och semla.“

Hufvudsakligen var det hofvet och högadeln som på
vid gafvel öppnade dörren för utländska vanor och söderns
yppighet. Drottning Kristina, som till sin egen person var
enkel, ofta föga prydlig eller rent af vårdslös, införde i
hofvets lefnadssätt och uppträdande en prakt och glans, som
kunde anstått regenten i det rika Frankrike, men ej stod i
rimligt förhållande till våra tillgångar. Omkostnaderna för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:29:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/acsamhall/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free