- Project Runeberg -  Om samhällsklasser och lefnadssätt under förra hälften af 1600-talet /
47

(1896) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om samhällsklasser och lefnadssätt under förra hälften af 1600-talet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tider. Redan Gustaf Adolfs matordning af 1623 föreskref
30 rätter på middagsbordet. Dessa anrättningar, af hvilka
3 voro soppor, 5 fisk- och 10 kötträtter, serverades i 3
s. k. omgångar med tio rätter i hvar; den sista omgången
bestod mest i konfekt och bakverk, som tiden högeligen
älskade. Vi skulle sannolikt funnit väl liten omväxling i
anrättningen, för visso högeligen förvånats öfver att af
grönsaker knappast finna annat än rofvor, men ock angenämt
öfverraskats af att se, det ostron ej voro en okänd
läckerhet. Om aptitens grundlighet vittnar, att den supé, som
efter samma matordning serverades, var anrättad i samma
väldiga omfång. En dylik matordning var ej förbehållen
det kungliga bordet ensamt; vid de stores festligheter gick
det till på alldeles samma sätt. Whitelocke berättar om
den middag, till hvilken han var inbjuden hos Erik
Oxenstjerna i Uppsala, att den begynte med att ett stort
silfverhandfat och en silfverkanna kringburos till gästerna för
tvagning. Därpå serverades en middag i fyra omgångar,
hvars alla rätter voro tillagade efter franska köket. Alla
faten voro af silfver, ej stora, men många och satta ofvanpå
hvarandra. Angående dryckerna fann han Rhenvinet utmärkt,
sack och claret (spanskt och franskt vin) rätt goda,
men ölet starkt och tjockt efter landets sed. Och anspråken i
matväg voro betydliga hela vägen nedåt. För den portugisiska
ambassadens räkning underhöll man år 1641 dagligen
ett middagsbord för sändebudet med 32 rätter, ett junkarebord
med 28, ett för pager och lakejer med 12 och ett för
“gemene man“ med 6. Den största festmiddag, gifven af svensk
man, som samtidens annaler omförmäla, var då Karl Gustaf
i Nürnberg undfägnade fredsverkets representanter med en
middag af fyra omgångar med 30 rätter i hvar, förutom konfekt
och frukter. En rundlig tid måste det hafva tagit att föra
en dylik middag till ända; och det heter ock, att Karl X:s
kröningsmiddag i Uppsala räckte från 8 på kvällen till 3
på morgonen. Den kulinariska konsten undergick vid denna
tid en stark förändring genom bekantskapen med det franska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:08:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acsamhall/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free